Den 03 mars 2010

Transparens Tack!

En dag med spännande och oväntade möten med starka profiler som har tydliga visioner och tankar om skola och samhälle. Pia Suonvieri, Bengt Pohjanen och Anne Angeria är alla artister inom sina respektive områden och lyfter också fram det individuella egenskaperna som viktiga delar i den framtida skolan. Alla har dom under sin egen skolgång känt sig utanför skolan och det sk. normaliserade. Men med stark integritet och känslan för sitt egna jag, viljan och lusten att vara den person dom var och framförallt våga vara annorlunda, lyckades dom att undgå en kvävning av sina unika egenskaper och istället utveckla det till något starkt och personligt. Om inte en speciell lärare eller rektor hade varit förstående och innovativ i sin pedagogik redan då 1961 med Bengt, vad hade kanske varit ogjort för omvärlden då? Eller om inte Pia eller Anna fått möjligheten ...

Vi gläds och njuter av de vilda och fantasifulla utblommade artisterna men har svårt att låta knopparna få brista i de unga blomstren ... då vill vi gärna tukta och likrikta hela trädgården!

Historien om den engelska lilla flickan som med sin mamma remitterades av skolan till läkare för att flickan hade koncentrationsvårigheter och skulle få en bedömning av sjukdom. Läkaren tog, efter samtal med flickan hennes mor avsides och bad flickan stanna kvar i undersöknings rummet. Genom fönstretin till rummet kunde dom se flickan som så snart hon lämnades ensam reste sig och började steppa och dansa i rummet.

- Ni förstår sa läkaren, er dotter har ingen sjukdom eller koncentrationssvårighet eller annan fysisk eller mental åkomma. Hon har däremot en fantastisk musikalisk rytm och rörlighet och jag föreslår att ni byter skola med annan inriktning och låter henne börja dansa.

Mamman följde läkarens råd och flickan blev över tiden en av Englands mest hyllade dansstjärnor.
Låt oss redan i förskolan/skolan hitta alla barns unika egenskaper och ge utrymme till de unga att utvecklaoch forma  dom ... då behöver vi ha en fösam och töjbar form ... Transparens Tack!

---

Den 28 februari 2010

If I should fall behind ...

Ibland behöver man stanna upp, se sig omkring och ta sig en funderare över vart vi är på väg, och vart vårt samhälle är på väg. Tempot blir allt högre och i vårt högtemposamhälle hetsas vi allt hårdare och hårdare. Vi tänjer på gränser och går längre och längre i jakten på framgångar och bättre vinstmarginaler.

Jag har haft en helg med rehabilitering av mitt opererade knä i kombination med filosofiska tankegångar runt vårt projekt Snöflingan och TV tittande på OS. Det slår mig om jag får komma tillbaka till ingressen om att jakten tenderar att bli individuellt betingad och utan emapti och emotionella delar. Det är det samhället som jag inte vill vara med att skapa, samhället där armbågar och fördelar banar väg för individuella prestationer.

OS har visat vid flera tillfällen vad laget betyder. Inte minst våra duktiga skidåkare, curlinglagen, skidskyttar med flera som med laginsatsen i grunden plockat fram individuella insatser som burit väg fram till ädla medaljer. Hur man arbetat och presterat för varandra  ... i spåren, på banan, på skjutvallen, i backen ... utanför tävlingarna. Alla i laget vet att If I should fall behind ... You will wait for me!
Sista kommentaren under dagens femmil var att oavsett vem som faller ifrån så vet han att laget hjälper honom tillbaka ... det finns många perspektiv på det i vårt eget arbete och inte minst i den skola vi vill skapa.

Nu ska vi själv gå in i en förankringsprocess för att bestämma riktning för skolan, arbetsliv, ungdomarna ...ja hela Haparandas framtida samhälle, och då är det viktigt att vi agerar som ett lag. Att bara se till sin egen del i det framtida samhället skapar inte ett tryggt och utvecklingsbart Haparanda, ett Haparanda som står som vinnare när stafetten går in på upploppet och avgörs, när domaren båser i pipan och förste åkaren spränger mållinjen. Att som förälder se till att möjligheterna för sina barn ökas borde väl vara en naturlighet, att som lärare se till att skolan levererar vad som behövs i framtiden för att skapa möjligheternas plattform till ungdomar är likaväl en naturlighet och som pensionär eller företagare vara mån om att ungdomarna lyckas att skapa framtida Haparanda är också en naturlighet. Det borde inte vara några problem att hitta lagandan och skulle du inte riktigt hinna med, ropa till din lagkompis som väntar in dig. Precis som Bruce Springsteen sjunger .... If I should fall behind ... Wait for me!

Ta dig tid en stund och lyssna .... http://www.youtube.com/watch?v=qSAevK9__3k

---

Den 24 februari 2010

Ett löfte till Haparandas barn och ungdomar

Örjan Pekka skrev i HB´ ledarspalt att hot engagerar! Försvarsmekanismer är starkt inbyggda och djupt förankrade med känslor och tankar inom oss. Vi reagerar direkt och helt besinningslöst för att klamra oss fast i det som vi tycker är vår rättighet. Det kan det mycket väl vara, en rättighet ... men jag vile bara belysa vårt engagemang!

Hur kommer det sig då att när vi får chansen att forma, utveckla och prata framtid så är vi, tvärtom mot hotet, lite passiva?  Är det så att vi inte riktigt vill lyfta fram nyinspirerade idéer, annorlunda lösningar eller får vi inte!?
Tro inte att du är nåt ... känner ni igen det? En av de största hindren för nyutveckling ... kväva kreativa och nytänkande personer.

Inför utformningen av den framtida skolan är det nödvändigt att tänka nytt, nytt, nytt!! Inte minst det minskade elevunderlaget gör att nya former för skola och lärande måste till ... jag tror det blir än viktigare att lyssna på marknaden (ungdomarna) vad man vill ha för produkt. Vi kan inte fortsätta med skygglappar på och sälja köttbullar när kunden kanske ropar efter sallad!Vad är intressant och attraktiv, och så bygga ett starkt varumärke utifrån det. Hela tiden måste vi inom skolans värld kunna svara på frågan varför välja just i vår skola! Dessutom tillåter idag tekniken och verktyg helt andra möjligheter till lärande.

Hur ska vi förhålla oss till det faktum att de flesta vuxna och föräldrar refererar skolan till sin egen skolgång ... Ser alla behoven av förnyelse och i så fall vilka kriterier, funktioner och innehåll blir viktiga i framtidens skola sett ur vuxenperspektivet, med referensramar som jag beskriver? Dessutom med jante vilande över sig ... inte sticka ut, det blir bra som det är eller så har vi alltid gjort och haft!

Under våren kommer ett antal öppna föreläsningar om just den globala, samhällets, Haparandas och skolans förändring att genomföras. Tre stycken föreläsningar inom temat TÄNK OM som bygger på en resa från den globala förändringne till hur ny pedagogik och nya metoder tillsammans med förändrade synsätt möter omvärldens behov och krav.

Det blir en aha-upplevelse för många tror jag och det lyfter blicken på oss och skapar en tanke om nödvändigheten ... också att vi måste lyssna till marknaden/ungdomarna! Prioritera dina tisdagkvällar i under mars månad och ta ett engagemang i framtidens skola, på så vis hjälper du och blir delaktig att ge framtidens skola till Haparandas barn och ungdomar, att ge möjligheter att utveckla ett samhälle utifrån deras synsätt och idéer.

Det är inget hot - det är ett löfte!!

Häng på!

---

Den 22 februari 2010

Tillsammans vi gå ...

Hej på er ... long time no see kunde man säga. Nu var det länge sedan och det behövs uppfriskande och aktuella nyheter och information. Så här i OS tider är det lätt att slå an klangen till alla fantastiska händelser som utspelar sig. Prestationer individuellt likväl som lagarbetets gyllene gloria, och tänker på helgens tävlingar med framför allt de svenska herrarnas triumf på skiathlon. Här var det en individuell segrare men som man jobbade för varandra ... likaså visade rysslands hockeykrigare vad lagarbetet är värt när man i sista matchen mot tjeckien tillsammans tog sig vidare. Tittade i morse på matchen sverige - finland och återigen var det det sasmlade laget som stod som segrare, sverige!

Var vull jag komma då ... jo, att vi tillsammans måste forma den framtida skolan i Haparanda ... tillsammans över alla samhällsgrupperingar inte bara i skolan utan även utanför. Inte bara för mig som individ utan i en helhet där alla har sin plats. Skolan är en viktig del av samhället och i den starkt och snabba samhällsutvecklingen som även påverkar Haparanda där nya alternativ till näringar måste till formas grunden i skolans värld. Men skolan kan inte forma individer i ett slutet forum utan måste öppna upp för samhället, likväl som samhället måste öppna upp och intressera sig för skolan på djupet ... här finns föräldrar, medborgare, företagare mm som har sin syn på vad skolan är och oftast är den synen grundad på egna erfarenheter från skolans värld ... dvs några år bakåt i tiden med vad som gällde då i samhället.
Hur möter vi ungdomar och barn om vi inte förstår eller ens vill förstå den värld som dom lever i. Vilka behov och krav som de yngre i samhället har.

Nu finns chansen att ta till sig över samhällsgränserna! Ambitionen med fokusgrupperna och medborgardialog är att just få fram ideer och synpunkter tillsammans. Att forma framtida Haparanda tillsammans som ett lag ... och känna delaktighet och engagemang i den utvecklingen.

Välkommen till projektet som heter snöflingan ... du kan hänga på via facebook ... www.facebook.com och sedan söker du upp Snöflingan - Haparandas framtida skola och näringar

Än en gång .... välkommen i laget!

---

Den 29 januari 2010

Vad händeR ?

Ja vad hände egentligen ...   Jag vill fortsätta på gårdagens tema om att saker och ting händer runt omkring oss. Nästa punkt på dagordningen är förankringsprocessen eller medborgardialogen runt utformningen av Haparandas framtida skola. Vi startar upp nu i februari och arbetet kommer att drivas i fokusgrupper som representerar tvärsnittet av Haparandas medborgare. Är DU intresserad att vara med, vet du någon som skulle ha intresse, eller kanske du berättar vidare om det här och på så sätt skapar intresset. Jag kommer att återkomma mycket till det här fortsättningsvis, så det här händer!

En annan sak som händer är att vi måste möta näringsliv och företagare mycket mer och involvera varandra i den nya arbetsplatsen för lärande. Varför vänta till i morgon med det du kan göra idag, tänker jag ... så i morgon bär det upp till Haparanda och medverka under dagen och kvällen i företagarnas dag. Ett perfekt tillfälle att träffa människor som jag inte naturligt möter, i alla fall hittils, och kanske kan lägga någon grundsten för framtida samarbete. Visst vore det väl häftigt när vi i framtida skolan kanske har lärandet i form av ett projekt tillsammans med företag och mentorer från näringslivet och skolan!  ... Så det händer!

trevlig helg på er allesammans

---

Den 28 januari 2010

Vad hände ... ?

Bloggtime!
Då var även jag igång ... igen ... Kommer med lite nya tankar och förändring, bara lite, i uppdraget och projektet!

Några av våra kollegor har varit iväg på BETT, den internationella skolutvecklingsmässan i London. Med många nya insikter, inspirationer och ideer kommer ni under vintern att få ta del av hur utformningen av den framtida skolan ser ut i världen utanför Haparanda. Samtidigt så tar vi nya tag i frågan om den nya gymnasieskolan och vad den egentligen ska innehålla ... och då pratar jag inte om väggar, utseende, placering eller tapeter ... nej vi pratar mjuka delar som vilken inriktning skolan i Haparanda ska ha i framtiden, vilka funktioner ska finnas inom skolan, vilket innehåll ... och det gäller ju inte bara gymnasieskolan utan då är vi tillbaka till hur den framtida skolan ska utformas. Och faktiskt så är det ju det vi håller på med i vårt projekt ... som just nu är fokuserat på att använda lärplattformen ... ser ni tråden? ... den lilla insatsen med att förhålla sig till lärplattformen är en jätteviktig bygsten i den stora processen med att förstå och tänka framtidens skolutveckling och då kan vi lättare peka med handen och unisont säga ... så vill vi att Haparandas skola ska var i yppersta framkant! ...Det här ska vi arbeta med fram till  våren i en förankringsprocess som berör och engagerar Haparandas medborgare. Håll utkik efter mer info ... det kommer! Vad hände (r) ?

Så har vi inte bara kommit in i vårterminen 2010, vi är redan strax inne i februari månad och den lååånga efterdyningen januari med hela 31 långa dagar har passerats. Påsken skymtar faktiskt ... Ljuset har kommit tillbaka på många sätt, och mest tänker jag på det för var dag ökande ljuset på mornarna ... om två veckor är det ännu ljusare och alldeles underbart, och de fina vita vinterdagarna med solen på himlen står där med öppen famn och bjuder in oss alla till händelserika och fina dagar. Som alltid så häpnas i alla fall jag av den snabba tids förändringen ... vad hände?

Öppen famn kommer att vara viktig, och det kan ju tolkas på många sätt. Å en sida höjs röster inom vårt projekt att öppna upp för att mer samverka och både lära till och lära av varandra, inte bara inom eget arbetslag, egen skola utan mellan skolor och mellan kollegor! ... En öppen famn ... som tar oss ytterligare en dimension framåt ... vad hände ?

Läser i rektor John W´s blogg om den avigsida som nya verktyg och sociala medier innebär med kränkningar och mobbning, och hur det får sån snabb och stor spridning. Det här är inte enbart något ungdoms syndrom, fast vi gärna ser det så, det händer även i vuxenvärlden, det händer i våra vardagsrum via olika serier och program på TV, och det skapas ett språk och attityder som tillåter detta. vi måste, alla i samhället oavsett roll, arbeta med värderingsgrunder och attityder. Vi måste öppna famnen mot varandra ... dags att släppa fram det mjuka! Kramas mer! Ni säger ... vad hände ?

Nu händer det inte så mycket mer ikväll mer än att jag spanar efter att hyra lägenhet i Haparanda, och kanske formas jag mer och mer till Haparanda bo ... då säger Ni, vad hände ?

Godnatt

---

Hidden email: Ditt namn:

Mottagarens e-postadress:

Hälsning: